Saker ska kallas vid sitt rätta namn.
Idioter är idioter.
 

DIF möter Örebro SK, en träningsmatch en iskall februarilördag, och efter matchen träffas 40 idioter, jämnt fördelade mellan dem som tycker att röda tröjor och vita byxor är snyggast och de som föredrar vit tröja med tillhörande svarta byxor.
Knogjärn på och idiotbeteendet har fått ännu ett ansikte ännu en gång.
 
Med 18 minuter kvar av matchen på Behrn arena blir polisen i Örebro uppringd av en anonym person som meddelar att två gäng ska träffas och slåss vid Södra station när matchen är slut.

Även det ganska typiskt.
Larmar man polisen så innebär ju det att a) man hinner inte slåss så mycket att det blir farligt och otrevligt och b) man kan vara säker på att det lågpannade idiotbeteendet blir ordentligt uppmärksammat.
 
Så ock denna gång vilket jag förstås bidrar med genom dessa rader.
Det kan inte hjälpas.
För varje gång man väljer att inte låtsas om, inte kommentera, inte publicera så bidrar man istället till att normalisera våldet, till att göra det till något som hör till.
Och så är det ju inte.
Inte på riktigt.
Bara idioter slåss på grund av en fotbollsmatch.
 
Eller rättare sagt; slåss med en fotbollsmatch som ursäkt.
För till skillnad från oss som tycker om fotboll så tycker ju dessa boys bara om att slåss och får en våt dröm förverkligad när man får träffa andra idioter som också tycker om att slå andra på käften.
Det är inget normalt.
Det är tvärtom sjukt och sjukligt.
 
Men problemet är ju inte bara det att de här grabbarna, som stod längst bak i kön och fick ett löskokt ägg istället för hjärna, gör att vi måste låta en massa polisresurser som kunde användas bättre gå åt till att bevaka organiserat våld kring och efter diverse fotbolls- och hockeymatcher.

Problemet är ju även att de här nötterna ställer till det för oss som är till exempel Örebro- eller Degerfors-fans på riktigt.
Vi som tycker om fotboll.
Vi som vill gå på en match och heja på vårt lag men som tycker att vi känner oss relativt matchklädda även utan kofot, knogjärn och basebollträ.
 

Men dräggen finns där - som i Örebro denna lördag - och låtsas vara supportrar som vi andra.
Och punkt ett när det gäller att bekämpa dräggen är förstås att totalt och entydigt ta avstånd ifrån dem och hela deras beteende.

Har man denna lördag varit med och slagits kring träningsmatchen ÖSK-Degerfors och identifierats som slagskämpe av polisen ska man naturligtvis inte få se någon mer match detta år.

Naturligtvis ska klubbarna stänga av alla som över huvud taget finns i dessa sammanhang.
 

Och naturligtvis måste exempelvis Vulkanerna - likväl som Degerfors IF - totalt och entydigt ta avstånd från dräggen.
Utan inlindat hummande och skrapande med foten.
 

På sin utmärkta blogg skrev DIF-anhängaren Dr Watson nyligen om fotboll och våld och konstaterade då följande:

"Sakfrågan handlar om kombinationen fotboll och våld och jag avslutar för min del debatten med att ställa mig frågorna:

Är Vulkanernas styrelse beredd att entydigt uttala att man tar helt och fullt avstånd från allt våld i alla former i samband med DIF:s matcher, före, under och efter och på vilka platser det vara må?

Är Vulkanernas styrelse beredda att tillsammans med andra aktörer aktivt arbeta för att stävja och förhindra varje tendens till våld i samband med DIF:s matcher?"

Lördagens händelser har inte gjort frågorna mindre väsentliga.
Får vi be om ett snabbt och tydligt svar?
 

Och kära huliganer, om någon läser den här artikeln för er;
slåss gärna med varandra.
Det kan ingen hindra er från.

Men sluta låtsas som att ni är supportrar.
I en idrottsvärld där det finns mycket man kan klara sig utan så är ni faktiskt det mest försumbara som finns.

Torbjörn Karlgren
Karlskoga 11 februari 2006