Tillbaka till sidan ett
"Därför ska radioskojarna bekämpas"

MAN KAN naturligtvis, raljera.
Nya numret av direktreklamen Noll-586 kommer i brevlådan och…raljerandet ligger, förstås, nära till hands.
Man kan skoja med det faktum att någon lurat i radionissarna som gör ”tidningen” att de ska skriva ”Klara artister till Stranddagarna 2004 Exklusivt – bara i Noll-586” när Kanonrock redan skickat ut en pressrelease om Markoolio, Sten & Stanley och Rydell & Quick när Noll586 distribueras.

MAN KAN läsa krönikören(?) Morgen Deile och förvånas över att han uppenbarligen tror att USA:s president stavar efternamnet ”Busch”, att han likaså tror att Iraks förre diktator inte ens har råd med dubbla konsonanter utan heter ”Sadam Husein” eller att det där man bär saker i är en ”kasche”.

OCH MAN KAN läsa Jan Ekerhagens…eeh…spalt?…under rubriken ”Sex, Drugs and Rock´n Roll” och, efter att ha försökt hitta någon mening i innehållet inse att åtminstone en av sakerna i rubriken måste ha påverkat skribenten under författandet.

Exklusiva i Noll-586?

MAN KAN LE åt det ilagda fyrsidiga bladet om radionissarnas egen skyltverkstad, Skylt-City, där sidan ett domineras av en idolbild på Johan Throsander, annonsknodd på Cityradion och chef för skyltverkstan.
”Throsan” sitter på huk framför öppna spisen med ena handen eftertänksamt runt hakan och bredvid honom finns bildtexten ”Johan Throsander, VD. Med sin kreativitet ser han till att skyltcity drivs med framgång och tillgodoser alla kunders önskemål”, ett språk man annars trodde dog ut när Nordkoreas diktator Kim Il Sung lade näsan i vädret och slutade skriva sina egna hyllningar.

ELLER OCKSÅ kan man fundera över det faktum att väldigt få tror sig kunna utföra hjärttransplantationer, byta rörsystem i kåken eller ge pianokonserter medan däremot ett alster som Noll-586 bevisar att faktiskt alla tror sig kunna skriva.
Likväl som man inte kan säga till svensk man att han inte kan grilla kött så kan man inte säga till ens Noll-586:s chefredaktör att han inte kan skriva.

MEN.
Det är väl skit detsamma.
Det finns allvarliga aspekter på saken också.
Och den mest allvarliga aspekten på skojarna på Cityradion med sina radiosändningar och sin ”tidning” är naturligtvis att de minskar yttrandefriheten istället för att öka den.

NORMALT SKA MAN vara glad för varje radiostation, tv-station, tidning, hemsida, webbradio, taltidning – you name it – som dyker upp eftersom varje ny röst innebär att fler röster hörs.
Så är det inte med Noll-586.

FÖR DET FÖRSTA är det en ”tidning” utan artiklar.
Det finns förvisso sånt som vid en ytlig betraktelse liknar artiklar men som inte är det.
I Noll-586 köper man redaktionellt utrymme, man ringer och beställer exempelvis en helsida men säger att då vill man ha en smörig artikel också.
Normalt behöver man inte ens säga det utan skojarna erbjuder själva samma sak.

DÄRFÖR ÄR varje nummer av Noll-586 av en händelse fylld av artiklar om annonsörerna eller om personer/företag som radioskojarna för tillfället vill hålla sig väl med.
Betala 5000 kr till Noll-586 och tidningen påstår att jorden är platt.
Betala 2000 kr till så går budskapet ut i radion också.
Men utan att pynta först får du inte en syl i vädret – om du inte vill sälja en begagnad dammsugare hos Hasse i radion eller önska vad som helst med The Boppers hos Carl Johan efter lunch.

Medarbetar i KT?

DET ÄR DET ENA.
Det andra har med de riktiga tidningarna att göra, de som faktiskt görs med någon typ av ambition att berätta om vad som händer.
Man kan förstås reta sig även på exempelvis KT – när biltestare Sjöberg skriver att varje ny  bil är bra för att han fått låna nycklarna till den en vecka eller när den till journalist förklädde Bofors-advokaten Abrahamsson med  en berusad papegojas monotona envishet  försvarar vad som helst som Bolaget  gör.

OCH MAN KAN slå till med ett snett leende inför att Kurirens chefredaktör drar in horoskopet(!) för att spara pengar, till exempel.
Men;
även om de två tidningarnas ägare inte har något annat intresse än att förhoppningsvis tjäna pengar har ändå de som arbetar på Kuriren och KT en ambition att berätta något, att upplysa oss som bor här i Karlskoga och Degerfors om vad som händer, att hjälpa oss förstå var samtid och omvärld.
Det ger en trovärdighet åt tidningarnas ambitioner som Noll-586:s chefredaktör inte kan stava till.
Heller.

NÄR DÅ NOLL-586 raggar annonser så rycker man brödet ur munnen på KT och Kuriren och bidrar därmed till att snabba på liksvepningen av de två bladen.
Det sker på sikt ändå – men för människorna och demokratin är det ett nackskott om det sker till det priset att det organiserade rövslickeri och den låtsas-information som är radioskojarnas affärsidé ska bli alternativet.

Lättflirtad kommun?

DET ÄR – förstås – inte förvånande att det finns affärsmän och butiksägare som väljer att annonsera hos radioskojarna.
Vad som däremot är förvånande är att kommunen så till den milda grad svalt betet och göder skojarna med pengarna.
Kommunen, med sin lagstadgade skyldighet att undersöka vandeln hos dem man gör affärer med, väljer att hoppa i säng med dessa svartjobbare och skattefifflare.

ATT MAN HAR sin årliga bankett där man delar ut sin statyett – skapad av en lokal konstnär som fick en tusenlapp svart i näven – inför 300 middagsätare som får kalaset fakturerat som radioreklam är väl inte det värsta.
Det är i så fall hur Karlskoga kommun i övrigt göder skojarna med pengar på ett sånt sätt som skulle få en konkurrent som Jan Bergstam, KT:s chefredaktör, att tugga fradga om han inte redan gjorde det dygnet runt.

PÅ SITT SÄTT är det förstås en bedrift att ha börjat från noll, myglat bort övriga medverkande ur närradion, råkat ut för en ”brand” och sedan byggt sig vidare mot toppen med hjälp av svartjobb, mygel och kommunala ryggdunkningar tills man nu har fått en radiostation och en ”tidning” som står i samma förhållande till riktiga tidningar och radiostationer som prostituerade står till äkta kärlek.

SÅ HAR VI DÅ – tack vare de här skojarna – fått en radio där man, förutom vid Bofors IK:s hemmamatcher, kan lyssna vecka ut och vecka in utan att få en susning om verkligheten och en ”tidning” där de enda som får komma till tals är de som köper sitt eget utrymme.

VARJE NYTT, äkta media som kommer stärker yttrandefriheten och gör att fler röster blir hörda.
Cityradions skojare minskar istället yttrandefriheten och stoppar varje röst som inte följs av en sedel i näven.
Därför ska radioskojarna bekämpas.

Kan bara sluta på ett sätt?

NORRKÖPING, Västerås SK, Örebro SK – är det egentligen nödvändigt att genomföra division 2 västra Svealand eller ska vi ge seriesegern till DIF direkt?

STILPOÄNG 1: Kuriren i onsdags och KT i fredags. Båda tidningarna publicerar hela listan med resultat från pimpeltävlingen på Gryten i söndags – med den mördade 59-åringen från Degerfors på sjunde plats.

STILPOÄNG 2: KT måndag. En helsida från sossarnas årsmöte i Karlskoga – författad av (s)-styrelseledamoten och kommunstyrelse-ledamoten (s) Lasse Sjöberg, tillika reporter på KT.
Men för att läsarna inte ska reagera står det inget namn under artikeln.

TILL SIST:
Marcus Götmar intervjuas på nerikes.se/Lokus om sitt jobb och om varför det är så bra:
- Det är ett varierande jobb där ingen dag är den andra lik, säger han.
Med tanke på att jobbet är begravningsentreprenör hade man kanske kunnat fila på formuleringen.

Torbjörn Karlgren
Karlskoga 8 mars 2003

Tillbaka till sidan ett