Ni har fel, så fel, Vulkanerna!
 

Stefan Larsson är 23 år, studerande och med ett deltidsjobb som fotbollsspelare i Degerfors IF.
Det anställningskontraktet går ut efter den här säsongen och då är han, som alla vi andra, fri att välja ett nytt jobb.
Det har han redan gjort.

Helt enligt alla regler har en ny arbetsgivare, Kalmar FF, hört av sig till Stefan Larsson, frågat om han vill börja hos dem i vinter och tre år framåt och därefter kommit överens om lön och anställningsvillkor i övrigt.
Nu kräver supporterklubben Vulkanerna, i varje fall dess styrelse, i ett öppet brev att Stefan Larsson ska lägga krokben för sig själv.
Det är, i bästa fall, enögt.

 
Vulkanerna anser att Larsson, i Degerfors sedan 1999, ska riva kontraktet med Kalmar, skriva ett nytt kontrakt med DIF för att därefter gå till Kalmar mot en rejäl ersättning till DIF.

För det första;
Stefan Larsson har agerat i enlighet med alla regler. Han har mindre än ett halvår kvar på sitt kontrakt och då är det fritt fram för intresserade klubbar att höra av sig till honom och fritt fram för honom att skriva kontrakt som gäller från det datum då han är utan kontrakt.

Fel och dumt? Gnäll i så fall på reglerna och inte på Stefan Larsson?
 
För det andra;
inte hörde vi några protester från Vulkanerna när DIF väntade in det datum då Eirik Lamöys kontrakt gick ut - istället för att betala ersättning och få tillgång till norrmannen tidigare.
inte såg vi något öppet brev från supportrarna när DIF tänkte värva Örebros Lars Larsen förra året då Larsen, fri att gå sedan ÖSK sparkats ur allsvenskan, var på väg till Degerfors utan övergångssumma till ÖSK.

Och när jättetalangen, Chelsea-jagade 16-åringen Dejan Doslic nu överger sin moderklubb Värmbol för spel i Degerfors - inte hör jag några vulkaner uttala sig om hur viktigt det är att det blir lite klirr i Värmbols kassaskrin.

För, kära vulkaner, är något fel vid ett tillfälle så måste det ju vara det annars också.
Att tycka att ”när far super är det rätt” har aldrig varit någon bra utgångspunkt för en vettig diskussion.
 

För det tredje;
ni säger att Stefan Larsson sviker Degerfors och agerar fel mot den klubb dit han kom ”som en pojke och går härifrån som en färdig fotbollsspelare”.
Ni tycker inte att Stefan Larsson ”betalat av” genom att vara en av nyckelfigurerna i det lag som sett till att DIF spelar superettan-fotboll även i år.
Hur mycket betyder inte det för föreningen, även mätt i pengar?

För det fjärde;
Stefan Larsson har fått en chans och tagit den utan att bryta en enda paragraf någonstans.
Om nu ni vulkaner fick chansen att i ert jobb hamna på högsta nivå, få syssla med det roligaste ni vet på heltid och dessutom få göra det mot en bättre lön – skulle ni inte ta chansen då?

 

För det femte;
hur många sådana här kontakter tror ni inte sker? Tror ni inte, för att ta ett exempel, Sebastian Karlssons agent får samtal där innehållet är vad som sker efter denna säsong då Sebs kontrakt går ut?
Tror ni inte Degerfors kollar om den och den spelaren kan tänkas vara intresserad, det DIF där tränaren Tony Gustavsson talar om att just den här kategorin spelare, de vars kontrakt går ut, är en av de tre kategorier DIF kan försöka värva?

S
tefan Larsson har under ett antal år och framförallt de senaste 1,5 lysande säsongerna betalat av till Degerfors.
Nu har han fått en chans och tagit den.
Han har gjort det i enlighet med varenda kommatecken och paragraf som finns.
Grattis till chansen, Stefan!
Välkommen tillbaka till Degerfors IF en dag!
Men låt ingen, ingen klandra dig över att du tar en chans du aldrig vet om den återkommer.
Du kan lämna Stora valla rakryggad – hur många öppna brev som än påstår något annat.

 

Och kära vulkaner – det är inte bara DIF som har gjort Stefan till den han är. Stefan har bidragit själv till att göra DIF till vad det är idag.
En Sulisalo åker till USA för att uppleva något nytt och utbilda sig.
En Larsson tar chansen i allsvenskan.
En Johansson på vänsterbacken lär på sikt gå samma väg.

Den meste DIF-aren som funnits, Ulf Ottosson, lämnade klubben så ofta han kunde och kom lika ofta tillbaka.
Nummer 2, snart nummer 1, Henrik Berger, har spelat i Molde, varit utlånad till Brage och dragit på sig KB-tröjan innan han återvände till DIF.
Svensk fotbolls första Bosman-fall var Ola Svensson och som nummer två dundrade Ulf Ottosson in i historieböckerna.

 

De tog chansen.
Bra.
De kom tillbaka.
Ännu bättre.

Nu tar Stefan Larsson chansen.
Det skulle de flesta andra också göra om de fick tillfälle.
Vi lever år 2006 och slavhandeln har upphört.
Till och med för fotbollsspelare.

Torbjörn Karlgren
Karlskoga 10 juli 2006